Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Natursonen.
Oändligen stort mitt rike är
Och mäktig min herrskarestaf.
Med stjernor prydd är den krona jag bär
Och min moder i födseln mig gaf
Som solen man ser öfver molnen stå
På etherns förklarade fält,
Så högt öfver tidens dårar också
Min moder Naturen mig ställt.
Bland dvergaätten jag står så allen
Med kraft och med mandom full,
Som bland ättehögar med död mans ben
En skyhög klippa med gull.
Ty mig naturen tog på sin arm,
Sin jernmjölk hon gaf mig att di.
Hon ammade mig vid siu egen barm,
Att jag en man skulle bli.
När de andre, som asplöf, darrande stå,
Står jag så fast, som en ek.
Jag bjuder mitt bröst mot livad komma må,
Som en klippa mot böljornas lek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
