Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Höstbetraktelser.
Natur! du kämpar, och din höga smärta
I stormen yrar öfver land och bölja.
De friska färgerna uppå din mantel,
Din sköna brudskrud uti vårens timma,
Förblekna småningom, och dina kinder,
De ljufva tvillingsrosor, le ej mera.
En Hicka lik, då hon sin skönhets liljor
Mot dödens kalla grymma liljor byter,
Du sköna, rena tafla, der Guds finger
Har målat af sig sjelf och himmelriket
1 tusen färger på den gröna grunden,
I blomstrens färgspel, underbara bilder,
Som salighet predika med sin skönhet,
Af färger har nu dödens blekhet ensam,
Som kylande sig smyger till ditt hjerta
Och släcker minnet utaf solens kyssar.
Den varma kärlek, hvilkens sköna drömmar
Till ögon vaknat upp och sett mot himlen
I sköna, himlaljufva blomsterformer,
Nu sorgligt gräfver sig en graf af snö.
Majdöttrarna, naturens ljufva helgon,
Som Niobe, du ren för dig sett falla.
Natur! du också mister hvad du älskar,
Ty 8ol’n ej mer så varmt emot dig blickar,
Men låter barnen af den sköna hymen,
Som våren vänligt stiftat er emellan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>