Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som hamnar förbifiögo lifvets öden;
Ty i din famn jag re’n var bortom döden.
Du danat mig med dina blickars flamma,
Till hvad som helst ditt hjerta mig beslöt.
Jag älskat dygden, ty du var densamma:
Din kyss på mina läppar sången gjöt.
Från dig, från dig de blyga liljor stamma,
Som sig den unga fantasien bröt,
Då för min själ naturn, med mystiak tunga,
Om qval och nöje började att sjunga.
0 jord, låt i ditt sköt en flykting finna
Det lugn, som åt hans irrlif blef förnekt!
Tag mig i famn du dystra fostrarinna!
Nog lifvets drömmar med mitt hjerta lekt.
Du på din barm känt mina tårar rinna:
Ha de ditt modershjerta ej bevekt?
Mig vämjes vid det usla lifvets skiften:
Har du tillreds, o moder, åt mig griften?
Dock skall jag icke din fullkomligt vara.
Tag ditt! Det hindrar mig att vara fri.
Mig lyster till de ljusa verldar fara,
Der hvarje andedrägt är harmoni.
Der himlen härlig skall sig uppenbara
1 högre skönhet, än min fantasi
Uti min Maj, i lifvets diktningstimma,
Dess guldport sett i aftonsolen glimma.
Om du, o Laura, närmar dig till linden,
Hvars skugga svalkar stoftet af din vän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
