Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Min flicka troget mig tillhanda gick
Och byggnadsämnen flitigt till mig torde;
Och kraft och mod från hennes mun jag tick,
Då jag min konst berömd af henne hörde.
Var borgen färdig efter några dar,
Hur glade in i vårt palats vi gingo!
Ej brydde oss, att trång dess omkrets var:
Dess närmare hvarann vi sitta fingo.
Ack! ofta se’n har ynglingen med qval
l>e präktiga palatsen trängre funnit,
Och längtat till sin barndoms riddarsal,
Den enda egna, han på jorden vunnit.
Så mången salig blomsterstund jag njöt.
Frisk, som en vårvind, i det fria, gröna.
För mig sjöng fågeln, rosen vällukt gjöt;
För mig var himlen klar och log den sköna.
Men tiden kom och blåste med sin mund
Och grumlade för mig min bild i floden.
Och tårar q vällde ur mitt hjertas grund.
Tills ödet gjort mig kall och hård som stöden.
Ack! fort, som fågeln, flög min barndomstid.
Den ingen bön till återkomst beveker.
Papilio fladdrar nu med kärlig id
Och jollrande omkring den sköua leker.
Lättsinnigheten speglar sig så skönt
Uti de stjernor, rika manteln hyser.
Har hon då ej den ömma trohet rönt,
Som skönare uti mitt öga lyser?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
