Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att hon ej mer må värma och lysa
Och menskorna, bäst de vilja, må frysa;
Dock finner den lysande arrestant
Ej säcken det minsta intressant.
Då spottar hon flammor, och säcken brinner,
Förrän man honom rädda hinner,
“Och brännes så till asko och glöd,
“Och derför ftr lågan så röd.w
Molngubbarne sentimentala då blifva
Och många tårar ifrån sig gifva.
Som om de fallit ur skyn, de stå:
Det kan ingen men niska undra på.
Och de befiita sig så att gråta,
Att på jorden de resande blifva våta.
Och likväl lemna de soln i fred,
Ty regnet ej faller opp, utan ned.
Men molnen de gråta i hast sig ibjäl,
Och på deras graf växer rågen väl.
%
8.
Men blomstren en underlig sedvänja ha,
Hvari de sig skilja från molnena.
De stå på ett ställe liksom soldater,
När de stå på post och utföra dater,
Ithy de på ett ställe stå:
Vill fienden slåss, får han till dem gå.
När molnen nu springa på azurn så snälle,
Stå blomstren trogna uppå ett ställe,
Och deri på Erik läspe de brå,
Att de med Tornej ej mycket umgå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
