Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det kan ock aldrig vara poesi.
Men smakar någonting dig just som malört,
Så att du tvättar dig om mun och spottar,
Liksom en flicka, när hon får en kyss,
Då kan du vara säker, att det kommit
Från mig, hvars hjerta gjord t af malört är.
Men snart skall barbarismen bli än större;
Ty jag ej döljer mina onda planer,
Att du må taga dina mått och steg
Och få försöka, att det icke hjelper;
Jag ger mig endast ut för hvad jag är
Och gör ej pretention uppå godt hjerta.
Jag tänker stifta en barbarisk skola,
Och skolan tänker jag barbarisk kalla;
Förthy jag stiftar den ibland barbarer,
Och till min fästmös, klockarns dotters, ära,
Som heter Barbara, och har så hetat,
Allt sedan hon blef döpt, som jag förmodar.
Och som jag äfven i mitt äktenskap
Är sinnad att få barn och namn dem gifva,
Jag Barbarus hvarenda son vill kalla
Och hvarje dotter Barbara; och så
Skall barbarismen komma just i blomma;
Ty han igenom menniskor införes.
Derför kan aldrig bättre han befordras,
Än då man barn till detta lifvet bringar,
I synnerhet med sådant namn, som mina.
fij undra, mitt geni! om allmänheten
Förstår, att detta stycke är satir,
Då sjelf du ofvanföre det så kallat;
Liksom en gång en målare, som målat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
