Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med granna floskler, för hvars skull, på sin tid,
Då språket redan var uti förfall,
Skolmästaren Qvintilianus gifvit
En primagosse handplagg.
Den dag var inne, då vi skulle lönen
För dessa märkliga idrotter skörda,
Den samma lön, som Roms imperatorer,
Vid slutadt fälttåg, då i stor batalj
De slagit fiendernas här och vidgat
Med härliga provinser rikets gränser,
Mottogo af ett tacksamt fosterland;
Densamma lön, som äfven sedermera,
För oförgätligt sköna snillebragder,
Blef ämnad åt den ridderlige Tasso,
Dock ämnad blott, vid aftonen af lifvet.
O tempora,o mores! och du Phœbus,
Som låter så förnedra snillets krona.
Dock — du är icke heller mer densamme,
Ty från att vara Gud för skaldekonsten,
Du sjunkit neder till ett fel i henne *).
Re’n högt stod solen på sin blåa bana
Och, vid kanoners dunder, dagens hjeltar
Sig drogo på sin underliga rustning.
Först skjortan, utaf hvad beskaffenhet
Det är likgiltigt, ty i våra dagar
Man lägger ej så stor vigt på det inre,
Är endast ytan, ytan grann och präktig.
De smala ben i hvita strumpor glänsa.
*) Phœbus-Bombast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
