Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På det hon ensam måtte regera.
Hon for långt lif honom ville kurera.
Och den, som lifvet oss gifvit har,
Med rätta det också ifrån oss tar.
I strid mot denna tappra hjeltinna
Jag beslöt min första lager att vinna,
Och på skådebanan i ridderlig glans
Jag bjöd gumman upp till Hiljlurs dans,
Men var det icke hin håle till qvinna!
Jag förmådde ej seger på henne vinna.
Men som enligt den store Boileaus ord
Ett sorgspel dock alltid skall slutas med mord,
Är en större hjelte i pjesen förgången,
Jag sjelf, ty jag dräpte mig sjelf uti sången. —
Direktören genmälte: din blygsamhet
Är stor, men menar du, jag ej vet,
Att alla, som kommit att pjesen skåda,
Du också dräpt fast det skett af våda.
På samfundets vägnar jag dig beskär
En guldpenning. Se hur blank han ärl
Om lyckan, som stora män förföljer,
En gång ock för dig sig i molnen döljer;
Då, leende åt den trolösas svek,
Tag din guldpenning fram och dermed lek!
Men för att uppfylla all rättvisa,
Så måste likväl du öronen visa,
Förrän du kan skottpengarna få
Och ditt rum i det svenska Pantheon nå. —
Knappt sista orden han utsagt hade,
Förm skalden stack fram sina öron och sade:
Jag menar de här skola räcka till,
Om Herr Direktöra dem mäta vill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
