Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En v&pendans med Phosphoristerae.
Visserligen har jag icke särdeles grämt mig öfver nya
skolans sista anfall, ty hennes hat har i många år varit ansedt
såsom en rekommendation hos allmänheten, och det är
troligen icke det sämsta beviset på hennes ohjelpliga oforstånd,
att hon icke öfverhopar sina fiender med beröm, emedan
hon endast derigenom möjligen skulle kunna tillfoga dem
någon skada. Emellertid värderar jag recensentens uppsåt,
ehuru nu, såsom alltid förut, förmåga saknats, och jag vill
icke lemna hans utmaning obemärkt, ehuru uti segern öfver
en sådan stackare ingen lager är att vinna. Ty med
hvil-ken som helst rec. gifvit sig i strid, har han alltid bitit i
gräset och från valplatsen återkommit illa tröskad och
lem-lästad, liksom riddaren af den ömkliga gestalten; utom en
enda gång, då han kastade fejdhandsken åt David Aspelin,
vid hvilket tillfälle kämparne voro någorlunda jemngoda.
Men då rec. på intet sätt är min like, och bland de
marg-faldiga hugg och slag, som rec. lidit, intet enda varit af
den beskaffenhet, att det kunnat misstagas för riddareslag,
kan jag omöjligen i ridderlig rustning emot honom uppträda.
Uti en predikan, som rec. för några år sedan i
Litteraturtidningen till mig höll om en sann kristens strider,
påminner han, att öfver en kristens dörr hänger pilgrimsstafven
såsom ett tecken, men detta är icke något godt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
