Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niska hört talas. Ibland dessa teckningar utmärker sig
särdeles den öfver Runan Tkirt eller Thirer tilasrmpa såsen
yigliig, hvilken egentligen är ett porträtt af författaren sjelf.
De bland mina respektive subskribenter, som haft
närmare tillfälle att göra sig bekanta med min handskrift,
hvarmed jag naturligtvis menar den aktningsvärde sättaren
samt de få af mina öfriga vänner, som råkat i den olyckan
att med mig blifva invefvade i korrespondens, skola
visserligen finna mitt förslag vidtutseende och äfventyrligt, «medan
jag, för att gifva sanningen ära, för det närvarande skriiver
som en stor stackare. Men det torde vara fä af dem
bekant, huru jag har den lyckan att genom broderskapens
ömmaste band, knutet på källaren Freden, vara förenad med
Renskrifvaren i Stockholm J«saphat Bergttréa, hvilken i en
vacker stil vida öfverträffar alla mina samtida och till och
med, efter mitt enfaldiga tycke, Poeten Nicander, ehuru
dennes handskrift också visserligen förtjenar allt möjligt loford.
Under denne Josafat Bergströms lärorika handledning
hoppas jag innan den utsatta tiden bringa saken derhän, att
min handskrift skall lända icke allenast mig sjelf, utan äfven
mitt fädernesland till icke ringa heder.
Hvad åter nritt porträtts bifogande anbelangar, torde
äfven detta förtjena något vidlyftigare omordande. Hvar och
en känner, att de gam^e i den saken tänkte på ett helt
annat «ätt, och att t ex. Spartanske konungen Agesilaus
förbjöd, att någon stod eller annan afbildning af honom skulle
göras; ty, mente den Spartanske konungen, om jag gjort
något stort och odödligt, så skall det vara min bild, men i
annat fall tjena alla stoder och porträtter till intet. Också
utlät sig en gång Cato den äldre, då man frågade honom,
hvarföre han icke tillät, att hans stod skulle uppresas: Jag
vill heldre, att man skall fsåga, hvarföre min stod icke blif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
