Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad kan hon mer; när blickarae förråda
Hvad hjertat sagt dem i förtrolighet?
Hon älskar — och i myrten rista båda
Hvarandras namn och sin lycksalighet
Lik morgondaggen ljuf på rosenkinden
Af ömhet född den tjusta tåren står.
Han kysses bort af englarne i vinden.
Som sväfva broderligt i hennes spår.
När till sitt bröst den hulda honom trycker
Och svär: Jag dig i döden älska vill,
Han uti dans kring sig naturen tycker,
I hennes blick ser han en himmel till.
Förvandlad, själen ej i stoftet dröjer;
Med sinneverlden under sig i band
Upp till en högre spher sin ilygt hon höjer.
Och knyter der med englar blomsterband.
Och Hoppet vecklar ut sin duk, den vida.
En trollverld skapas der för deras blick.
Sig sköna teckningar på duken sprida,
Hvartill det ämnen uti himlen fick.
Ett lif går opp af idel blomstertimmar,
Der ångar ljuf en hesperidisk lukt.
Och glädjens träd med gyllne grenar glimmar.
Der visheten har ympat in sin frukt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
