- Project Runeberg -  Samlade skrifter af Vitalis /
412

(1873) [MARC] Author: Erik Sjöberg With: Carl Adolf Forselius, Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5.

Till densamme.

(Den 29 Nov. 1819)

–-“Också beträffande din anmärknipg att, —

för din fattigdoms skuld nemligen, hvilken efter dina
principer synes förutsätta någon eländigbet i karakteren hos
inne-hafvaren, — den lapp, som förkunnar ditt lifs fortvarande, ej
skall väcka större missnöje än den, som förkunnar dess slut,
så kan jag väl begripa, att detta är ett skott, som du ämnat
åt din värsta fiende, lifvet, men hvarmed du mot din vilja
skjutit den bästa af dina vänner, — jag nyttjar ditt eget
uttryck — midt igenom hjertat. Emedan det kom från dig,
vill jag hålla före, att det icke alls träffat. Här innelyckt
sänder jag dig en poesi, skrifven ungefär i samma stil som
ditt bref*). Men jag vill derföre icke, att du skall anse det
just precist för en målning af min egen sinnesstämning. Så
länge jag äger sådana vänner såsom dig, behöfver jag just
icke klaga öfver mina vänners trolöshet; och egentligen att
tala, är blomman i kärlekens rosenlund en dikt Jag skulle
önska, att ditt sorgliga bref äfven vore en dylik. Lifvets
öden äro en småsak. Rikedom, ära, makt är en usel
härlighet. Jag vet blott ett enda, hvarföre det kan löna mödan
att lefva. Det är högaktning och kärlek af ädla menniskor.
Det är en tröst, som dina vänner dig alldrig förnekat. Det
lärer för öfrigt icke vara din önskan att smickras af
millioner, att få sofva, så att du till sluts icke visste skillnad på
sol och måne, samt, då du utgick, hafva dagdrifvare omkring
dig i alla kålmaskens couleurer. Bror! stick ditt svärd i
skidan och stick det icke i ditt eget hjerta! I lifvet finnes ej
den salighet, hvarom vår ungdom drömde; men hvad som en
gång låg för oss såsom en morgonrådnad, afiägsnar sig endast
och beröfvas oss icke; utan lika skön bör hon ännu vara för

*) Måhända poemet »Minne och tro; till en förlorad vän».

Anm. af Utgifv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:54:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vitalisss/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free