- Project Runeberg -  Vita nätter : berättelser /
11

(1928) [MARC] Author: Fjodor Dostojevskij Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vita nätter : ur en drömmares minnen - Den första natten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

främmande karlen på sina sviktande ben hann ändå upp
henne, och flickan uppgav ett skrik. Jag välsignade
ödet for min utmärkta knölpåk, som denna gång kom
mig mycket väl till pass. Jag sprang genast över
till den andra trottoaren. Nu förstod den obekante
herrn, vad det var fråga om, och tog sitt förnuft till
fånga. Han teg och försvann. Först på långt håll
gav han luft åt sitt misshag mot mig i ganska
energiska ordalag, men hans ord nådde knappt våra
öron.

— Giv mig er arm, sade jag åt min obekanta. —
Nu törs han inte mer tränga sig på oss.

Ännu upprörd och darrande av förskräckelse, lade
hon sin arm i min. O, du objudne herre från gatan,
huru välsignade jag dig icke i denna stund! Jag
tittade i smyg på henne och märkte, att hon såg mycket
bra ut. Och brunett var hon — alldeles som jag
gissat. På hennes svarta hår glänste ännu några tårar
— vare sig det kom sig av någon sorg, som gripit
henne, eller av den skrämsel, som hon nyss känt.
Men på hennes läppar glänste redan ett småleende.
Hon såg också på mig i smyg, rodnade lindrigt och
slog ner sin blick.

— Ja, där ser ni! Varför körde ni bort mig?
Hade jag varit med, skulle detta inte ha hänt.

— Men jag kände er ju inte. Jag trodde, att ni
var likadan som han.

— Känner ni mig nu då?

— Ja, en smula. Men varför darrar ni?

— Att ni kunde gissa det genast! utbrast jag
förtjust, ty jag tyckte mig finna, att flickan var lika
intelligent som vacker. — Ja, ni gissade genast vid
första anblicken till, vem ni har att göra med. Jo,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:55:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vitanatt/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free