Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värdinnan - Första delen - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lära sig, och så var det ock fallet med allt, som han
företog sig, även det obetydligaste, så länge han
sysselsatte sig därmed. Redan i barnaåren gällde han
för ett original och var inte lik kamraterna. Sina
föräldrar kunde han icke minnas. Av kamraterna måste
han för sin underliga, människoskygga karaktärs skull
tåla grova, hjärtlösa tillmälen; och därför blev han
faktiskt människoskygg, dyster och sluten. Men i hans
ensliga sysselsättningar fanns det icke heller nu någon
reda eller ett klart utstakat system. Nu var han idel
entusiasm och glöd, konstnärens första hänförelse. Han
skapade ett eget system, som utbildades med åren,
och i hans själ uppstod efterhand en ännu mörk och
oklar, men underbart ljus bild av en idé, som
förkroppsligades i en ny, förklarad form. Men denna
form, som arbetade sig fram ur hans hjärna, pinade
honom. Han kände ännu blott helt skyggt dess
originalitet, riktighet och självständighet. Detta foster
av hans fantasi uppenbarade sig kraftigt för honom
och fick fasta konturer. Men tiden för dess gestaltande
och förkroppsligande var ännu avlägsen, kanske
mycket avlägsen, ja måhända alldeles oupphinnelig.
Nu gick han på gatorna som en främling, som en
eremit, den där från sin tysta öken plötsligt kommit
till en larmande stad. Allt tycktes honom nytt och
underligt. Men han var till den grad främmande för
den värld, som sjöd och bullrade kring honom, att
han inte ens kom sig för med att förundra sig över
sina underliga förnimmelser. Han märkte, så att säga,
icke sin egen förvildning. Fastmer föddes hos honom
en glättig känsla, något av den berusning, som den
hungrige erfar, då han efter lång fasta får äta sig mätt
och dricka sig otörstig. Men i allt fall var det ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
