Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värdinnan - Första delen - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en tjock, klumpig dörr, beklädd med bastlappar,
hittade låset och öppnade dörren på glänt. Hän hade
icke misstagit sig. Framför honom stod den där
gubben och fixerade honom med största häpnad.
— Vad vill du här? framstötte han i viskande
ton.
— Finns det något rum ledigt: frågade Ordynov,
men glömde nästan sitt ärende, ty bakom gubbens
axel upptäckte han sin obekanta.
Gubben tog sig för att stänga dörren och sökte
knuffa ut Ordynov utan att svara.
— Jo, det finns det, ljöd plötsligt den unga
kvinnans veka stämma.
Gubben gjorde passagen vid ingången fri.
— Jag behöver ett krypin, sade Ordynov, skyndande
in, och vände sig till den vackra flickan.
Men han stannade förfärad vid anblicken av sitt
blivande värdfolk, ty för hans ögon utspelades en
sällsam, stum scen. Gubben var likblek, som om han
vore färdig att uppge andan. Han såg med blytung,
orörlig blick genomträngande på den unga kvinnan.
Hon hade också bleknat, men sedan steg hennes blod
uppåt huvudet, och hennes ögon glänste underligt.
Hon förde Ordynov in i det andra rummet.
Hela bostaden bestod av ett enda, tämligen
rymligt rum, som genom två avplankningar delades i tre
delar. Från förstugan kom man direkt in i en mörk,
trång tambur. Rakt fram ledde en dörr till en
sängkammare, såsom det tycktes. Till höger i tamburen
var det rum, som skulle hyras ut. Det var trångt
och smalt och med två låga fönster. Det var belamrat
med föremål, som äro oundgängliga för alla hushåll.
Det var torftigt, men så snyggt som man över huvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
