- Project Runeberg -  Vita nätter : berättelser /
106

(1928) [MARC] Author: Fjodor Dostojevskij Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värdinnan - Första delen - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rodnade allt mer och mer. Slutligen satte hon sig på
golvet vid hans bädd och lutade sin kind mot hans.
Hennes varma, fuktiga andedräkt fläktade över hans
ansikte. Plötsligt kände Ordynov, att heta tårar
strömmade ur hennes ögon och föllo som smält bly på
hans kinder. Han blev allt mattare och mattare och
kunde ej röra handen.

I detsamma bultade det på dörren, och det
skramlade i låset. Ordynov uppfattade, att gubben, hans
värd, gick fram till avplankningen. Sedan hörde han,
att Katerina steg upp, långsamt lade böckerna
tillrätta, och huru hon vid utgåendet gjorde korstecknet
över honom. En lång, glödande kyss brände
plötsligt på hans feberheta läppar, som om en kniv hade
genomborrat hans hjärta. Han uppgav ett svagt skri
och förlorade åter medvetandet.

Därpå begynte ett sällsamt liv för honom.

I ögonblick av otydligt medvetande föresvävade
det honom, att han var dömd att dväljas i en lång,
ändlös sömn, full av meningslösa drömbilder, kamp
och lidande. Med fasa sökte han resa sig mot denna
ödesdigra fatalism, som tryckte honom, men i vissa
moment av denna förtvivlade, ansträngande kamp var
det en okänd kraft, som tryckte ner honom igen, och
han kände klart och tydligt, huru han åter förlorade
minnet, huru en oundviklig, mörk avgrund gapade mot
honom, och han kastade sig däri med ett skri av
förtvivlan. Stundom åter skymtade för honom ögonblick
av en obeskrivlig, allt annat undanträngande lycka, då
hans livslust krampaktigt stegrades i hela hans varelse,
då det förflutna klarnade, då det närvarande klingade
för honom med högtidligt ljuva toner och den okända
framtiden låg öppen för honom; då en outsäglig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:55:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vitanatt/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free