Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jago: Skådespelerskan - IV. Ovisshet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I dock, som min ära vi\jen stympå,
Om bland edra qv&lmappfyllda seder
Eder friskhet börjar sammankrympa,
Gån till mig; mitt apel skall lära eder.
Ty i stället för- hyjar ädöl tfåif,
Som ert tyranni bar fnressat redan,
Sprider Jag; en fläkt af ljus oeh vårT
För att,applåderas tadlas sedan.
Det är jag som feort; från hvardagszonör
Rycker er, ,en: hinrinjrøgfrua. hamn*
Då I stilla* lyss till Qermn toner* ;
Hemligt dallrande ur skogens famn.
Det lär jag, som platp lej förunneu
Bland er krétør jagi,, sop förklara Jär’
Ungmöns aUra blygaste begär
Med en gest, som l ej ilrma knrinen.
Och en yeijd* .røn den spetälskes kropp
Tärd och tang af korsende bekymmer,
Dyftar jag pod allt hvad än hon rymmer*
Lätt på konstens, ljupa ekyar opp.
Då det annam är vårt öde blifvet
Ständigt skilja jorden: åt och iskyn,
Bjuder Jag .på derna bröUops syn*
Firande försoningen af lifvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
