Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jago: Skådespelerskan - IV. Ovisshet - V. Brytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Böljan rullar, värmd af sommarlågar,
Upp till blomsterstranden främ sin ban; —
Här jag sitter och gör stumma frågor
Öfver mina känslors ocean”
?♦
JSrYTNING.
”Hör, Fransiska, blif min hustru!” — så
Sade Artur plötsligt. — Det var illa,
Ty hon står bestört, förlamad, stilla,
Icke vetande ett svar derpå.
”Jo” — tillade han att sig förklara —
”Jag ej lida kan att så man skyr dig;
Da ej gäller mer att ärbår vara:
Har du icke märkt att verlden flyr dig?*1
Hon med häftigt vridna händer gick
Som om hennes öde bädgt på vigter,
Såg på honom med en ängslig blick:
”Jag ej kan förstå en hustrus i pligter.”
Artur rynkade på ögonbrynen
Och med afsigt henne ryggen vände:
Det var mannen som sitt välde kände;
Och hon häftigt led vid denna synen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
