Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thore: Signes lilla hjerta - Andra brefvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Dötär väl inte frågan omatt konjuger heller,
som pappa sade? —• frågade jag och steg fram och
satte mig bredvid honom i soffan.
Lektorn smålog och s&g på mig en1 liten stund,
men teg. Jag satt helt förvånad och tittade p&
honom tillbaka.
— Signe lilla, — sade han och tog min hand
och lade den, varligt som onå den skulle ha varit af
silkespapper, mellan båda sina, —Signe lilla, håller
du af mig?
— Ja, nog gör jag det, — svarade jag ännu
teera förvånad, ty han hade aldrig kallat mig ”du” förr.
Ja, vef du, hvad allt han sedan talade, det
hvarken kan eller vill jag berätta. Du må tro, Signe
fick stora ögon, når hon nu fick höra en
kärleksförklaring till. Men du store, hur olik Arthurs
kärlekB-glödande känslouthrott! Han talade länge och vackert,
men stilla och lugnt, och märkte jag inte då och då
en liten darrning på TÖsten, så skulle jag • sannerligen
kunnat tro, att han satt der och bö)l föredrag öm
solen och månan. När han Bökte för mig skildra sm
framtids lycka i sitt lilla hem vid min sida, var det
visserligen mycket nätt, men Herre Gud-, så stillsamt
och hyggligt, som om han fekulle ha beskrifvit för
mig, hnr trefiigt kossorna ha det i ladugården. Är
det inte en tashg tnenniska ått vara lugn? Kan det
vara kärlek månne ? Har du någonsin läst i en roman
en så genömbeskedlig och prösaisk kärleksförklaring?
— Och ändå var det något så mildt och klart i* allt
hvad han Sade, att jag omöjligen kunde bli ond på
honom;. Des&merä förargad var jag på> snusdosan,
sbin han lagt på ’bordet’ bredvid sig, —1 lyckligtvis
rörde han den inte bnder hela tiden. Det fattades barå,
att bän i ött éädtmt ögonblick skulle tagit sig eir paris,’•-***>
ja, då hade jag i«te kunnat hållå mig längre, ntan
stigit opp’ ooh gtfvit honom körgen med detsamma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
