Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thore: Signes lilla hjerta - Tredje brefvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rade — ”vigtigaste ord i Signes hela lif”. Tänk, om
du nu också visste, att jag trots lektorns protester
ifrigt yrkat på, att förlofningen skulle bli så kort som
möjligt och att pappa genast skulle ta ut lysning —
det skedde också i förrgår —, jag vill, att bröllopet
skall bli med det aldrasnaraste. Alla hemma äro
förvånade, men de lyda; pappa och mamma riktigt
skina af belåtenhet och min fästman, ”min Sten”....
— Gud, ett så fatalt namn! — ja, han ser ibland
en smula besynnerligt på mig med sina märkvärdiga
gråa ögon, men han tiger och pajar om mig som
den Ömmaste mor. Ja, nog håller han af mig, fast
han heter Sten Aronsson och är flintskallig och
snusar, nå, det är då förresten inte så farligt med
snusandet heller, det sker inte just så synnerligen ofta.
Han är emellertid den ende, som tycks ha någon aning
om, att det ligger någonting bakom min ovanliga
munterhet under de sednaste dagarna. Men han säger
inte ett ord derom och inte jag heller; han lider
af, att jag inte har fullt förtroende för honom, det
ser jag, men — är det nu af finkänslighet eller af
rädsla för risken att förlora mig, det vet jag inte, —
alltnog, han tiger. Ack, så gema, så gerna skulle
jag vilja säga honom sanningen, men jag kan det
inte förr, än jag blifvit gift. Jag måste bli gift och
det snart. Jag får ingen lugn stund, förrän jag sett
mitt namn med fetstil i alla Stockholms tidningar bland
”vigde i Stockholm”.
Det faller mig in, när jag nu ögnar igenom hvad
jag nyss har skrifvit, att du kanhända kan missförstå
mig. Var lugn du, min Ebba, — Signe ångrar
visserligen bittert, att hon stämt möten utomhus med en
ung karl, som inte pappa eller mamma känner, men
för öfrigt har hon ingenting att förebrå sig. Hon är
ännu densamma lilla Signe som förut, det är en annan,
som varit brottslig, icke hon. — Och inte skall du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
