Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thore: Signes lilla hjerta - Tredje brefvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad jag här behöft nära 2 sidor att beskrifva
för dig, skedde på några seknnder endast, men
sekunder för mig så långa som timmar.
När jag åter kom till sans, befann jag mig i
teateiWhweitzeriet, dit jag blifvit inburen. Mamma
grät och pappa gick ifrigt fram och tillbaka i rummet
och puttrade öfver ”den förb-de hettan” och klena
frun-timmerskonstitutioner. Jag kunde deraf se, att ingen
visste den rätta anledningen till min svimning.
Andra akten var redan börjad, så att vi lyckligtvis voro
i det aldrapärmaste ensamma. Sedan jag fått hvila
mig några minuter till, skickades efter en droska och
så åkte vi hem. Under vägen lofvade pappa både
sig sjelf och oss gång på gång, att det skulle vara
sista gången han skulle köpa biljett på någon rad mera.
— Då lägger jag väl heldre till ett par
riksdaler — brummade han — och tar biljetter på parketten,
der man åtminstone slipper en sådan der badstuhetta
och slipper riskera en sådan här skandal.
Stackars pappa, — han visste inte han, att det
var ”badstuhettan” i Signes lilla hjerta, som ställt till
hela ”skandalen”.
Hemma tyckte jag allt numera hade en annan
färg, allt säg annorlunda ut. Jag bara ideligen såg
mig omkring på allt och talade inte många ord.
Mamma trodde jag var sjuk och hjelpte mig i säng, —
och dagen derpå måste jag verkligen ligga till sängs.
Nog skulle Signe nu ha velat bli riktigt allvarsamt sjuk —
det skulle varit en sådan lättnad för henne att få dö
— och nog hade det också varit ett mera romantiskt
slut på min lilla roman, — men Vår Herre ville det
inte: Signes helsa var för bergfast för en
rättskaffens romanhjeltinna af äkta sorten, den dök inte under
för det hårda slaget, den bara skakades en smula, —
och en vecka derefter var jag redan på benen igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
