Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thore: Signes lilla hjerta - Femte brefvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den, varit opp till mig med bref, naturligtvis från
honom, men hon har båda gångerna blifvit temligen
barskt utvisad och fick gå med sina bref oöppnade.
De innehöllo väl en hop mer eller mindre sökta
ursäkter, kan jag tro. — Älskar jag honom verkligen
ännu? Jag tror det. Och dock tycker jag, att jag
nu tänker på honom mycket mindre ofta än förr.
Förhållandet mellan mig och min man står
fortfarande på samma punkt. Liksom i staden ha vi
också härute på landet hvarsitt rum temligen åtskilda,
der vi hvar och en för sig herska alldeles enväldigt
Nästan aldrig ser jag min man inne hos mig, men
rätt ofta ertappar jag mig med att gå in till honom
om eftermiddagarna och sitta der och sy, medan han
är sysselsatt med sina studier. Vi tala just inte
mycket vid hvarandra, men jag ser, att min närvaro
gläder honom. När han tilltalar mig, är det för öfrigt
ytterst hjertligt, och en tredje person skulle inte kunna
tro annat, än att vi verkligen äro man och hustru.
En gång — det får jag lof att tala om för dig
— voro vi hos pappa och mamma en eftermiddag.
Det var straxt innan vi flyttade åt landet Du kan
tänka dig min förlägenhet, när pappa hélt plötsligen
gör den fatala anmärkningen, att han aldrig sett oss
kyssas liksom annat gift folk, (du skall veta, att Sten
har den vunnen att alltid bara kyssa mig på pannan).
— Ja, — säger mamma —, det har jag också ♦
lagt märke till. Hur kommer det sig, Signe lilla?
Jag satt som på nålar och visste sannerligen inte,
hvad jag skulle svara. 1 min nöd kastade jag ett
öga på min man, som satt der och smålog så hjertegodt.
— Det skäms lilla Signe att tala om, —
yttrade han, — så det är väl bäst, att jag får förklara
orsaken. Jo, ser mamma, Signe har en viss
förlåtlig aversion för snus och....
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
