Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thore: Signes lilla hjerta - Sista brefvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arkitekten hörde emellertid helt lugnt på och
skrattade esomoftast rätt godt åt historien om sin
olyckliga kärlek. När Sten slutat, upplyste herr Brunér oss om
ett och annat, som ställde Signe i en något genant dager.
Han hade aldrig älskat mig, knappast vetat af,
att jag fans till, förrän han såg mig i vår tambur den
der dagen, då mitt uppförande väckte hans förundran,
men intet vidare. Verserna voro skrifna med
tankarna på hans nuvarande fästmö, en fröken Hagli med
blåa ögon och svarta lockar (ser du, der ha vi
förklaringen på ”dina lockars natt”, som det stod i
versen!), och verkligen af misstag kommit med i brådskan,
då han på skrifbordet rafsade hop sina eskisser for
att lemna opp dem. För henne hade han brunnit
alltsedan sin barndom nästan, det var hans första och
enda kärlek. Hennes föräldrar voro länge mot partiet för
hans fattigdoms skull och det var derfor han arbetade
aå träget, att det slutligen blef fara för hans helsa,
<*j «j. det var således inte hans olyckliga kärlek till
mig, som gjorde honom så blek och mager 1).
Du kan tro, att det var ”med blandade känslor”,
som Signe sålunda hörde, att hon nu sent omsider
nödgades stryka ut en från listan på sina f. d. beundrare.
A ena sidan gladde det mig verkligen, att jag inte
längre hade den unga mannens lidanden odh
affcynan-de på mitt samvete, — men å andra sidan vore jag
icke heller qvinna, om jag inte nödgades tillstå, att
det rätt duktigt förargade mig att ha under ett par
ipånader slösat mitt intresse på en ovärdig. Det var
en hård stöt för min fåfänga. Men jag visade
naturligtvis inte min lilla harm, jag skrattade med de
andra så hjertligt jag kunde åt hela historien och
sökte i förtreten att vid supén vära så älskvärd
värdinna som möjligt På mina enträgna böner lofvade han
att presentera sin fästmö för oss endera dagen, —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
