Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mantegnas ängel (1877) Skiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MANTEGNAS ÄNGEL. 143
kan han ej byta, men sin form kan han byta;
han kan växla namn och heta hat.
- Du är skön, Mirjam, skön som den
spjutbeväp-nade jungfrun, som framspringer ur
hufvudet på åskornas gud.
- Och därför är det sant, som skrifvet står i mina
fäders heliga skrifter: Kärleken är stark
såsom döden, oböjlig såsom dödsriket dess nitälskan;
dess glöd är brinnande och en Herrens låga.
- Dina läppar, du Abrahams dotter, glöda af eld;
men Filippos, hedningen, vill dricka eld såsom Molok;
vill dricka eld så här.
Och branden af de ungas kärlek blef i detta ögonblick
den ljungeld, hvilken såsom jorden insuger himmelens
blixt, uppfångades af fyra förenade läppar.
- Mirjam - sade Filippos, när han återfick sin
talförmåga - mitt lif var ett sökande efter
det skönaste, himmelens och jordens skönaste;
jag har funnit det, och därför är du mitt lif.
- Och du mitt. Mister jag dig, så mister jag
mig själf.
- Det skall och kan ej ske. Se här, Mirjam, denna
ring trycker jag på ditt finger. Han är en symbol
af vår kärleks evighet. Den stund en annan
människa för Filippos är skönare och dyrbarare
än Mirjam, falle denna klippa öfver hans hufvud och
krosse det.
- Godt, Filippos; Mirjam tror dig, såsom vore
ditt ord Adonajs eget. Och likväl - tillade
hon leende, i det hon drog sig undan för
att lämna stället - denna klippa, som du vädjar
till, är icke så alldeles orygglig; ser du rämnan?
Detta stycke har med sin kant sjunkit nedom det
andra.
- Jag ser, Mirjam; men de fyra kolonnerna äga en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
