Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mantegnas ängel (1877) Skiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MANTEGNAS ÄNGEL.
149
Debora framsatte en pall eller ett slags stol åt den
främmande och lämnade rummet.
- Jag har vågat kalla dig hit - började
Mirjam med svag och af en hes hosta ofta undertryckt
stämma - emedan jag icke ville skiljas från
denna världen, innan jag mot dig uppfyllt min
sista plikt. Vill du höra mig, Filippos?
- Tala, Mirjam. Jag vet icke, hvad
du kommer att säga mig; men jag vet,
hvad du har rätt att säga. Jag skulle säga, att
allt gör mig detsamma, emedan min själ är förtorkad,
ifall jag icke just nu förnumme någonting på en
gång ljuft och bittert vid ditt tal, och
om icke den förgångna nattens fasor sagt mig,
att jag ännu lefver.
- Jag tror, att jag förstår dig, du min
ungdoms kärlek - återtog den sjuka - så har det alltså
gått dig. Ja, så måste det gå. Alla jordiska
glädjekällor sina ut. Blott en enda förtorkar icke.
- Och denna enda uppspringer icke ur skötet
af den jord vi trampa.
- Nej, Filippos, hon är af himmelskt ursprung.
- Tyvärr, ligger hennes åder djupare.
Hon uppspringer ur underjorden, ur skuggornas värld,
och är såsom den en myt.
- O nej, nej, Filippos, ur en djupare värld än
underjorden är hon framgången; ur Guds, den
barmhärtiges kärlek, som icke vill syndarens död. Och
jag, Mirjam, har druckit lif ur hennes vågor, jag,
Mirjam, synderskan!
- Du synderskan? Hvad skall jag då säga? Hvem är
då jag, den sjufaldt förbannade?
- Du är en syndare, Filippos; men din
förlossare är kommen. Den af våra fäder väntade
Messias är kommen, och han skall kunna frälsa
äfven dig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
