- Project Runeberg -  Vittra skrifter i urval /
178

(1910) [MARC] [MARC] Author: Pontus Wikner With: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett stycke textkritik (1878) Skiss

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178 ETT STYCKE
TEXTKRITIK.

ningar htide icke tagit formen af en högtidligen
erkänd offentlig mening.

Nu var det så, att lektor Borromeus, som vid denna
tid var en sextioårig man, för tio år sedan knutit
Hymens band med sin forna hushållerska, mamsell
Täljsten. Däremot hade vi skolgossar naturligtvis
ingenting att anmärka och numera ingen i staden
heller, eftersom det nu var fru Borromeus själf,
som ibland fruntimren bestämde hvad som skulle
anmärkas eller icke anmärkas, och herrarne hade för
längesedan glömt hela saken; men för tio år se’n hade
de tungor icke varit få, som tämligen oförbehållsamt
uttalade sin mening om det enda rätta sättet för ett
äktenskaps tillkomst, nämligen att en ärbar kvinna
borde vänta med tålamod, till dess en mans hand
blefve henne erbjuden, och hon borde icke själf taga
det första afgörande steget. Detta vore en grundlag
i ett civiliseradt mänskligt samhälle, för att icke
säga ett kristligt, och det äktenskap kunde icke gärna
bli välsignadt, som tillkommit på annat sätt. Jag får
nu för min del säga, att om meningen med detta myckna
prat, som då skall hafva varit gängse, varit den att
om nämnda grundlags sanning öfvertyga fru Borromeus,
så måste detta varit ett tämligen öfverflödigt arbete,
enär jag icke en gång, utan flere, med mina egna öron
hört henne försäkra, att det alltid varit hennes
mening, att mannen, såsom först skapad, bör välja
sin hustru själf, och kvinnan bör vänta tills hon
blir vald; fast det naturligtvis måste medgifvas,
att omständigheter kunna inträffa, som göra ett
undantag nödvändigt, och således äfven riktigt, så
att t. ex. då endast en kvinna finns, som kan sägas
vara skapad för den mannen, det då gärna må gå som i
paradiset, att mannen får vänta på kvinnan och icke
kvinnan på mannen. Men endast under mycket paradisiska
förhållanden vore detta tänkbart, och sådant

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:55:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vittrskr/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free