Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett stycke textkritik (1878) Skiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 ETT STYCKE
TEXTKRITIK.
kade se ett par väninnor hos sig i sin trädgård,
hade den kritiska och skeptiska andan vuxit till den
grad, att det mycket starkt sattes i fråga, huruvida
lektorskan Bor-romeus någonsin hade ägt någon syster,
och om icke lektorskan själf hade varit sin fars enda
.dotter. Sådant, menade löjtnantskan Kronstjärna, hade
man sett förr; och däri hade hon visserligen rätt.
II.
- Mildrike himmel, hvad fattas dig Ambrosius? -
utropade lektorskan en förmiddag i november månad, då
hennes man hemkom från skolan, blek som döden
och med alla vredens åskor lägrade öfver sin panna.
- Tala inte till mig kvinna, jag är förlorad.
- Kvinna, hvad vill det säga, Ambrosius?
- Det vill säga - fasa, förbannelse! Sådana
missfoster borde utrotas från jorden! En af
oss skall bort, sä sant jag är en ärlig människa.
- Ambrosius, tänk på hvad du säger och till hvem
du talar. Hvem menar du?
- Ja, den som det visste! Jag gaf
ve hundra af mina bästa konjekturer, om
jag det visste. Tänk dig bara, Petronella,
i professorns närvaro!
- Alltså i skolan?
- Ja, i öfversta klassen. Professorn kom in
för att höra min lektion. Vi läste Homerus.
Jag lät Bille och Hallstedt läsa, och det gick bra,
jag lät Örtqvist läsa och det gick gudomligt - å, jag
kväfs - och professorn sade till mig, att det
var en högtid att höra sådant, och då sade jag - o
min åsna! - att jag nog trodde, att gossarne skulle
kunna öfversatta äfven sådant, som icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
