Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett stycke textkritik (1878) Skiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 ETT STYCKE
TEXTKRITIK.
Borromeus eller någon annan lärare, ber jag, att
detta må vara mig förlåtet.
- Denna villkorliga afbön - inföll rektorn - är
icke tillräcklig; du måste säga: »den förolämpning,
hvartill jag genom min redan erkända
gärning gjort mig skyldig».
- Det kan och vill jag icke.
- Du måste böja dig under kollegii fastställda dom.
- Nej, aldrig!
Vid dessa ord gick genom lärarnes led ett sorl af
ogillande förvåning; men genom detta sorl kunde man
ganska tydligt höra ett slags hväsande hviskning,
hvilken tycktes komma såsom från himmelen:
- Förstockade syndare! Rättvisa bor ändå i
höjden! Och en ibland oss, som mente sig vara
svedenborgare,
påstod sedan, att han i det ögonblicket hade sett den
heliga Birgittas anlete mellan gipsornamenten under
taklisten midt öfver katedern, och hennes ögon hade
glimmat som eldkol i ett mörkt rum.
III.
Från läroverksbyggnaden ledde en åldrig lindallé ned
till älfven, på hvars andra sida stadens mest besökta
promenadplats var belägen. Denna plats var nu klädd
i sin vinterskrud. Träd och buskar buro gnistrande
diamanter.
En af de sista novemberdagarnes sol höll just på att
sänka sitt bleknande anlete bortom Bramberget, då Axel
Bille i en af promenadens sidogångar sammanträffade
med Klas Hallstedt. Den senare bar djup sorgdräkt;
den föregående dagen hade hans moder jordats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
