Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett stycke textkritik (1878) Skiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT STYCKE TEXTKRITIK.
209
»Broder Jonas!
När du mottager dessa rader, är jag ej mera bland
dem, som inandas denna världens luft; ty jag har bedt
min siste välgörare, doktor Henderson, att afsända
det först efter min död, hvilken han försäkrat mig
icke kan vara långt borta. Jag har velat vända mig
"till dig, ty bland alla mina ungdomsbekanta tror jag
nästan, att du varit den, på hvilken jag minst blifvit
bedragen, tilläfventyrs därför, att jag af dig aldrig
väntat någonting särdeles mycket: men du var alltid
en bra kamrat, och nu. när jag närmar mig slutet,
begynner jag att med en synnerlig förkärlek fästa
mig vid början af min lefnadsbana och vid minnet
af dem, som då visade mig godhet. Min lifs-stråt
kommer på detta sätt att för mitt inre öga knyta sig
samman till en cirkel, och det är i sin ordning, då
han ju först därigenom blir, hvad han bör vara, en
symbol af evigheten. Det är ju också endast genom en
återgång till början, som det budet kan tillgodoses,
som kräfver, att vi skola blifva såsom barn, ifall
vi vilja inkomma i himmelriket. För mig återstår i
detta afseende mycket, men jag ämnar icke heller för
att bevisa mitt berättigande till inträde i det riket
åberopa någon min fullkomlighet.
Sedan jag sist såg dig, har jag utstått åtskilligt
både i Tyskland och England, men jag vill ej uppehålla
mig därvid. Hade jag mottagit ditt och Hallstedts
anbud, hade visserligen mycken nöd varit mig besparad:
men det var någonting inom mig, som ohjälpligt
uppreste sig däremot. Jag har icke kunnat ödmjuka
mig här i världen: därför har min väg gått som han
gått. Det är nu en gång så, och kan ej hjälpas. Skulle
jag få lof att lefva mitt lif om igen, komme det visst
att gå på samma sätt. Jag vet icke hvarför jag skulle
böja mig för andra makter än sanningens och den eviga
rättvisans. Detta är också skälet,
14- Wikner> Vittra skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
