- Project Runeberg -  Vittra skrifter i urval /
212

(1910) [MARC] [MARC] Author: Pontus Wikner With: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett stycke textkritik (1878) Skiss

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212 ETT STYCKE
TEXTKRITIK.

fader var, och att jag ägde en syster, ja, det vill
säga en halfsyster. Du skall aldrig kunna gissa,
hvem denna var, och det göres dig också egentligen
icke behof af att veta. Jag har själf icke någon
synnerlig glädje af att veta det.

Innan jag nu går vidare och för dig afslöjar den
vrå af min själ, i hvilken jag sammanpressat allt
det trots, med hvilket jag ville möta hvarje jordisk
makt, som från mig ville afskära hvad som i lifvet
varit mig kärast, måste jag be dig att med dig få
vara fullkomligt allena: först om tio år må du visa
detta bref för - - -»

Jag var så inne i min gamle väns tankar, att
jag så när hade glömt, att jag läste brefvet
högt. Lyckligtvis besinnade jag mig nu och afbröt
läsningen, som man säger, i grefvens tid. Det är rätt
ledsamt, att jag måste göra mig en plikt att förtiga
brefvets följande innehåll; jag tror verkligen att
en och annan däröfver skulle förvånas, men jag vill
ej göra min gamle kamrat emot.

När jag för mig själf läst brefvet till slut, såg jag
mig omkring på mitt sällskap. Kyrkoherden Hallstedt
satt med båda händerna knäppta öfver magen, medan hans
hustru lutade sig mot hans axel, blek örn kind och
med slutna ögonlock. Mina nio flickor bildade grupp
kring kaminen och hviskade ifrigt sins emellan. Fru
Borromeus satte ifrån sig tekoppen, och den yfviga
mössan började vicka till tecken, att hon ämnade säga
något viktigt.

- Tror du, Klas - hörde jag henne därefter säga
till kyrkoherden - att jag förolämpar min
oförgätlige Ambrosii ande, ifall jag nu redan
skänker Axel Bille en fullständig förlåtelse?

- Nej - svarade kyrkoherden allvarsamt -
jag tror, att han behöfver all den förlåtelse, han
kan få, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:55:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vittrskr/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free