Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Narkissossagan och Platonismen (1879) Föredrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 NARKISSOS-SAGAN OCH
PLATONISMEN.
möjliggör på en gång en ädlare fröjd och ett djupare
lidande, utan äfven därigenom, att för dessa föremål
öppnas en väg djupare in i själens innandömen. Det
sköna konstverket gör ett annat intryck på den
verklige konstkännaren än på bonden, som ännu icke
lärt sig att omsätta sådana slags förnimmelser till
sin andes inre egendom. Människosjälen, skapad till
Guds boning, är till en viss grad en afbild af Guds
himmel: och såsom i Gud Faders hus äro många boningar,
så är det ock många rum i en människosjäl. Hvart
och ett sådant rum är i detta lifvet tillslutet,
till dess kunskapens nyckel öppnar det. Men därmed,
att bildningen sålunda öppnar det, är icke gifvet att
friden drager där in. Fridens ande är en ande; men det
finns väl mer än sju andra andar, - som skadligare äro
än han, - och som kunna gå därin och bo där. I sådant
fall är själskvalets demon icke förgäten: han är
alltid, om icke den förste af de sju åtminstone icke
senare än den andre. När nu den mänskliga bildningen
öppnat dörren äfven till själens innersta rum, där
tankens klarhet, viljans själfständighet och känslans
innerlighet omsluta hvarandra såsom en psykologisk
treenighet, då är det en märkvärdig lycka, om icke
kvalets demon befinner sig i närheten och försöker
att äfven dit inkomma samtidigt med den ande, som så
gärna upplöser den nämnda psykologiska treenigheten
under den vänliga förespeglingen att uppfostra de
tre syskongenierna hvar för sig. Har han nu lyckats
att dit inkomma, så kan man väl ana, hvad den lider,
hvars vilja dignar under stora uppgifter, dem just
kulturen brukar vara så behändig att uppställa, och
hvars tanke knappt kan frammana en idé, som icke för
känslan tar gestalten af den bekante keruben med det
flammande svärdet, hvilken har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
