Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några drag af kulturens offerväsen (1880) Föredrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2M KULTURENS OFFERVÄSEN.
tvifvel; och därför skall väl äfven för mänskligheten
inträda en katastrof, som kommer de genom bildningen
mångdubblade behofvens flöde att stanna. Genom tidens
synglas sedt kan detta té sig såsom ett den stora
flodens försinande i sanden: från en högre synpunkt
kan detta samma vara hennes utflöde i det stilla
hafvet af en fulländad verklighet.
Vi hafva framhållit, att den mänskliga bildningen
ständigt skapar nya behof. Att detta också innesluter
nödvändigheten af ett genomgående offerväsen,
inses emellertid rätt eftertryckligt först då, när
vi besinnat, att de nya behofven icke upphäfva de
gamla och att resurserna att tillfredsställa dem icke
alltid ökas proportionerligt med behofven. Därigenom
komma behofven i strid om resurserna. Jag vill
här välja ett enda exempel. Det rör en sak, som på
sista tiden i denna stad mycket omtalats, nämligen
Jcönsförhållandet* Jag vidrör ogärna detta ämne,
dock icke därför att jag finner min sedlighetskänsla
på minsta vis däraf sårad, om jag annars kunde säga
någonting sant och rätt: om jag vore ställd i den
belägenheten att nattetid skola rädda en sofvande
kvinna ur ett brinnande hus, skulle jag för min del
icke våga åberopa min sedlighetskänsla såsom ett
hinder, i det att hon eller jag icke vore så klädd
som man brukar vara klädd om dagen. Men jag skulle
kanske åberopa min feghet och bekänna, att jag vore
rädd att bli uppbränd eller åtminstone vanställd af
elden. Det är ock verkligen någonting liknande feghet,
som hos mig gör sig gällande i den sak, jag här syftar
till. Det är min lefvande öfvertygelse, att
* Kort förut hade d. v. kandidaten K. Wicksell
framställt sina nymalthusiska teorier, hvilka, som
bekant, väckte mycken oro särskildt i Uppsala. Jfr
om Wikners uppträdande efterföljande brefutdrag.
Utg. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
