Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JA, DET FÖRSTÅR JAG
Generalskan Callerholm som ägde stället lät
sälja frukt och jordgubbar och grönsaker till
staden.
— Vad skall man också göra med allt? Det
bara förfars, brukade hon säga med sin
karakteristiska axelryckning.
Men sanningen var att hon alltid inbillade sig
ha ont om pengar. Det var ju också dyrt att
underhålla denna gamla byggnad, att ha
trädgårdsmästare och tjänstfolk. Själva jordbruket
hade hon visserligen nu sedan hennes man dött
arrenderat ut och fick en viss summa årligen för,
men vad hjälpte det? Hon kunde inte släppa
tanken på ägorna och de stora ladugårdarna och
promenerade var eller varannan dag över till
arrendatorn som med sin hustru bodde på en
gammal trevlig utgård femton minuters väg från
herrgården. I själva verket var det naturligtvis
generalskan som fortfarande bestämde över allt
på stället: om nya djur skulle köpas in eller ett
par kor säljas, om någon statarbostad skulle
repareras, strax var det generalskan som fällde
det avgörande beslutet. Den ödmjuke arrendatorn
visade sin ödmjukhet och sitt beroende genom
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
