Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JA, DET FÖRSTÅR JAG
morgnarna ur den instängda stugluften kliade sig
vällustigt och hade röda märken på armar och
hals.
— Hon skulle gärna se oss brinna inne, sade
någon, om hon bara inte då förlorade billig
arbetskraft.
Det var inte säkert att generalskan visste hur
hatad hon var. Men varför sov hon då så illa
om nätterna? Kanske tyckte hon sig höra som
smygande steg i trädgården kring herrgården.
Kanske kände hon ändå folkets ovilja, fastän
ingen vågade tala ut. När en sten rasslade ute på
gången ryckte hon ofta till och såg mot fönstret
som vore hon rädd att den kastats mot rutan.
Hon vände och knuffade på sin huvudkudde för
att söka vila och svalka för sina bultande
tinningar, men vilan kom inte.
Denna sommar skulle hon få hein sin son, den
unge fänriken, på en tid. Hon gladde sig åt det
och räknade dagarna till hans ankomst.
Morgnar och aftnar satt hon tillsammans med
sin svägerska, änka efter en högt uppsatt
ämbetsman, ute vid trädgårdsbordet och handarbetade.
Svägerskan, fru Ahllöf, var trind och med an-
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
