Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JA, DET FÖRSTÅR JAG
VI.
Äntligen drog ladugårdskarlens dragspel som
en sista hjärtskärande suck. De arbetande
bäl-garna blåstes ut som lika många ljus. Solen hade
redan länge varit uppe. Klockan var snart fyra
och korna skulle föras bort till nya betesplatser.
Då ryckte sig Ebon lös och började ensam gå
hemåt. Hon ville inte ha sällskap, fastän den
unge lantarbetaren bad att få följa med. När
hon väl kommit ut i den ljumma luften kände
hon det så skönt att hon måste ta en liten omväg
och i stället för skogsstigen gå stora landsvägen.
Under det att hon långsamt gick framåt, då och då
stannande för att se på de vita solstrålarna som
lekte i gräsets dagg eller lyssna till den vaknande
morgonens ljud, hände det något borta vid
ladugården.
De flesta av de unga männen hade följt
ladugårdskarlen till hans arbete. Nere på
ladugårdsbacken hade mjölkerskorna, vilka tillsammans
med vallpojken för länge sedan lämnat dansen
för att ta reda på korna som voro ute hela
natten, just slutat mjölkningen. Korna började
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
