Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JA, DET FÖRSTÅR JAG
röda av rök, voro nu ännu rödare av sprit och
upphetsning. Hon var rädd för honom.
— Öppna den usla grinden, fröken, rosslade
han. Korna skola ha sitt bete. Det blir muras för
dem att gå i rabatterna.
Ebon blev blek. Rabatterna! Hennes rabatter
som hon vattnat med sådan omsorg, dessa
blommor som hon skött och älskat — skulle nu de
trampas ned? Tårarna kommo henne i ögonen.
Hon såg sig omkring. Vart hon såg blickade
milda släpande koögon med solens glans rinnande
som guld i sig. Ja, djuren voro godare än
människorna. De hade då ingen tanke på
skadegörelse.
— Ni få inte komma in, sade Ebon bestämt,
men rösten darrade.
Det blev ett hotande mummel. Munterheten
hade åter slagit om till hat, när dessa ungdomar
sågo herrgården och den vackra trädgården ligga
prunkande framför sig.
Då grep ladugårdskarlen Ebons hand som
skyddande lagt sig över grinden och knuffade den
tillbaka för att själv kunna öppna. En tös, hur
vacker hon var, skulle inte få hindra honom, när
5. — v. Krusenstjerna, Vivi, flicka med melodi.
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
