Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER EN VINTERMÅNE
och jämkade med ömklig min på den där remmen
över axeln.
— Vi ha inte så brått, sade Gudrun.
Hon insåg med ens att det inte var värdigt en
ung dam att på detta sätt löpa efter en herre.
Så åkte de långsammare och färden tycktes
aldrig vilja ta slut.
Äntligen ställde de av sina skidor mot
sportstugans vägg. Raoul var redan där inne och när
Gudrun kom i dörren tände han just en brasa
av stora kubbar i den öppna spisen.
Nu flockade de sig alla runt elden. Deras
ansikten fingo ytterligare förhöjd färg av de röda
flammorna. Ryggsäckarna plockades upp och de
började dricka och äta under glada skratt och
utrop. Det stack i Gudruns fingrar efter kylan
nyss. Händerna kunde knappast fatta om bullen
hon tagit upp. Hon hörde Raouls röst. Han
pratade med Petan och Iris. Hon svalde gråten
som steg upp i halsen. Hade han nu glömt henne?
En av bröderna Hjelmsäter stämde upp en sång.
Han hade en hög glad röst som fyllde stugan och
kom fönstret att skallra. Alla tycktes vara på
sitt bästa humör. Petan blåste upp sin tomma
7. — v. Krusenstjerna, Vivi, flicka med melodi.
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
