Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER EN VINTERMÅNE
— Det är ju just därför jag berättar allt det
här, sade Gudrun. Jag vill att du skall veta att
jag bara väntat på dig.
— Inte heller jag har ju någon vit stridshingst,
log Raoul.
Men Gudrun gled in till honom så gott hon
kunde på sina skidor.
— Jag älskar dig, sade hon och slog sina
händer i röda skidvantar om hans hals.
De skulle säkert blivit översnöade, om de stått
så där länge. Men Gudrun märkte inte snön och
kylan. Ur ett oändligt avlägset fjärran tyckte hon
sig höra förmakets klocka ticka. Också hon skulle
säkert ha en sådan klocka i sitt förmak. Men
den skulle mäta upp hastigt svinnande timmar,
bräddade av lycksalighet och sällsamma äventyr.
IV.
— Hallå, ha ni hunnit hit? ropade en av
bröderna Hjelmsäter som kom farande genom
skogen.
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
