Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STULET NY AR
hon också bjuda på supé i matsalen. Med ivriga
händer rotade hon i skafferiet. Där fanns ingen
färsk mat. Familjen skulle ju vara borta. Det
fanns rader av konservburkar med gyllene märken
och stämplar på: hummer, sardiner, äkta kaviar,
gåslever, kompotter av alla de slag och sylter.
Men inte en smörklick och bara en hård
brödkant i botten på en låda. Gerda fick ett bekymrat
veck mellan ögonen. Hon ville ha något som hon
kunde värma, fräsa upp i en gryta. Han var väl
frusen, stackaren. Men här fanns ingenting att
värma upp.
Då placerade hon så många burkar hon fick
plats med på en bricka och tog fram fat och
knivar och gafflar och — det nödvändigaste av
allt till detta kalla överflöd — en konservöppnare.
Med brickan på armarna kom hon åter in i salen.
Han stod framför skänken och vägde en bägare
i handen.
— Gediget silver ? frågade han med ett plirande
ögonkast.
— Lita på det, försäkrade Gerda glatt. Det
finns inte en sak som blänker här som inte är
av gediget silver.
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
