Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAR SA GOD ! — TACK!
liv för varandra. Det var otroliga saker de
berättade. Men vaktmästaren kom inte ihåg allt.
Han bara serverade:
— Var så god! Tack!
Man fick aldrig tappa huvudet i hans yrke och
inte fötterna heller. Fötterna voro kanske det
viktigaste. Ut och in fick man springa mellan
serveringsrummet och matsalen. Vid hemkomsten
voro fötterna så svullna, att man knappt kunde
få loss skorna.
Hovmästaren gick nu med högtidligt glidande
steg förbi. Han rörde nätt och jämnt på huvudet,
när han gav Rundström och en till en vink om
att de behövdes borta vid byffén.
Vaktmästare Rundström skyndade försynt
genom sälen. Men hur försiktigt han än förde
sig för att ej stöta till någon, snuddade ändå
mjuka axlar mot hans arm i den blanknötta
fracken. En liten spetsig klack stack hans tå. En
doft av parfym kittlade hans näsa. Nu, när han
var så nära all denna dansande ungdom, kunde
han inbilla sig att han var en av dem. Frack och
vitt skjortbröst hade han ju också. Det fattades
bara en dam att hålla mellan de utsträckta ar-
132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
