Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F.N VAGN STJÄLPER
Det var inte på henne, madame Clotilde, han
skrek. Inte heller sågs någon annan kvinna i
närheten. Han hade ropat "maman" som man ropar
"Gud hjälpe mig". Men det där ropet gjorde att
madame Marcabrun såg sig omkring och nervöst
flyttade sig på stolen. Hon torkade sina läppar
med en liten tunn spetsnäsduk och tittade med
en orolig glimt på den. Var det blodfläckar? Å
nej, det var bara läppsminket som blivit fuktigt
och nu satt av sig på spetsarna.
Då slog hon upp väskan, fastän hon inte här
hade någon att göra sig fin för, och medan hon
såg sig i spegeln som var fastgjord på dess
innersida lät hon läppstiftet glida över munnen. Under
det att hon på överläppen förstärkte amorbågen
som om hon velat göra den skarp och röd för
att äntligen tillåta en av sina många forna
beundrare att kyssa sig, stelnade hennes blick till
och hon stirrade rätt in i sina ljusblå ögon i
glaset. Ett namn undslapp henne. Det slapp ut
under amorbågens röda streck som en pil som
skjutits av:
— Maurice.
Och så åter en liten pil som studsade mot
227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
