Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F.N VAGN STJÄLPER
hatt. Så gingo de arm i arm ut genom
gårdsporten.
Madame Marcabrun kunde följa det unga
paret med blicken medan de spatserade på den
steniga stigen mellan kyrkogårdens
gravsättningar. Hon visste inte att hennes ögon voro
oroliga och längtande. Hon var medveten om att
hon hälsat stelt och reserverat på dem och det
tillfredsställde henne. Men nu, när det unga
paret inte såg henne, nekade hon sig inte att
dröja kvar vid fönstret ända till dess de
försvunnit ur synhåll.
Monsieur Pintat som med kraft pumpade
vatten nere på gården såg henne ibland och
gjorde i hemlighet en grimas. Madame
Marcabrun hade om morgnarna något skrämmande i
sitt utseende. Ansiktet var askgrått, innan smink
och puder kommit på, håret hängde i testar,
ögonlocken voro röda av vaka och naglarna som
ännu icke fått polityr sågo ut som döda vita
fläckar då hon fattade med handen om
fönsterkarmen. När hon från fönstret ropade sina order
till Selam som tassade förbi eller till
springpojkar, som i hastigheten kommo alltför nära
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
