Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÄRGÅRDSÖ
kunde gå förbi en grind utan att stanna och
prata. De stodo där lutade över grinden och
talade om den döende: hur långt det gått med
sjukdomen och att det nu led mot slutet. Åldriga
fiskare och lotsar vilkas ögon alltid ha en
fjärrskådande blick tycktes dessa dagar se ännu
längre bort. Små pigga gummor blevo allt
piggare allteftersom slutet nalkades för den döende
gamla. Deras tunna läppar sögo och tuggade
dödens hemlighet.
Så en dag sänktes flaggorna i byn på halv
stång. Den gamla frun hade utandats sin sista
suck. Havet drog långa dyningar den dagen som
om dödens hand farit över vattnet.
Alldeles bakom min tomt här ligger den lilla
kyrkogården. Eftersom ön består av idel sand är
också kyrkogården fylld av den gula sanden.
Man sjunker ned till fotknölarna i den. Jorden
vill draga en ned och man strävar att komma
upp igen. Ständigt blåser sanden fram över
gravarna där lotsar och tullmän och deras hustrur
och barn ligga.
Men folket här älskar sina gravar. Varje
lördag går en aldrig sinande ström av små krokiga
275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
