Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 32. Passepartout vaknar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nu var det något annat, som bekymrade honom.
Skulle han tala om för sin husbonde i vad ärende
polisagenten reste! Skulle han inte hellre vänta, tills
de kommit tillbaka till London? Då skulle det allt
bli lustigt att tala om, hur en detektiv farit jorden
runt för att gripa den förmente tjuven och bara fått
en lång näsa för besväret? Jo, det skulle bli vida
mera festligt.
Först och främst måste han emellertid gå och
söka upp sin husbonde och ursäkta sig för den
oförsvarliga dumhet, som han dagen förut låtit komma
sig till last. Han steg därför upp och begav sig
akterut, men havet var så oroligt och ångaren
rullade så starkt, att han med sina osäkra ben hade
mycket svårt att hålla jämvikten.
Varken hans husbonde eller fru Aoda syntes till
på däck.
— Nå, vår vackra änka är väl ännu ej uppstigen,
och min herre sitter troligen som vanligt och spelar
schack med någon, tänkte han och slog sig till ro
en stund.
Litet senare gick han ned i salongen — nej, inte
heller där fanns herr Fogg. Det var då
märkvärdigt!
Så gick han till förste styrman.
— Förlåt mej, vilken hytt har herr Fogg? sporde
han.
— Känner ingen med det namnet! fick han till
svar.
— Ursäkta, en stor, stel, mycket tystlåten herre,
som i sitt sällskap har en ung dam, riktigt
vacker ...
— Finns ingen dam ombord!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>