Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35. Passepartout får en anställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jaha, äkta parisare från Paris!
— Nå, då kan ni väl spela pajas och hitta på
skoj ?
— Ja, nästan lika bra som en amerikan.
— Bra sagt! Om jag inte har betjäntplats till
er, kan jag kanske använda er som pajas. Är ni
stark?
— Vådligt, i synnerhet när jag har ätit en bra
middag.
— Ni kan sjunga?
— Ja visst! försäkrade Passepartout, som i sin
gröna ungdom deltagit i gatukonserter.
— Nå, men kan ni sjunga med huvudet nedåt,
en uppdragen snurra på vänstra fotbladet och en
balanserande värja på högra?
— Ja bevars, sade Passepartout, som kom ihåg
sina gamla cirkustalanger.
— Ser ni, det är hela konsten! sade direktör
Batulcar. Vill ni ha plats?
Passepartout betänkte sig en sekund. Det var ingen
särdeles lysande anställning han skulle få, ingenting,
som kunde kallas värdigt en parisare. Men å andra
sidan skulle han om åtta dagar vara på resa till
San Francisko och det är i alla fall behagligare att
sjunga med huvudet nedåt än att svälta. Han räckte
fram handen och slog till. Och så följde han med
sin direktör och åt middag.
Livet såg inte längre så mörkt ut. Till ombyte
kunde det vara roligt nog att en gång uppliva gamla
minnen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
