- Project Runeberg -  Jorden runt på 80 dagar. För Sveriges ungdom fritt berättad efter Jules Verne /
206

(1935) [MARC] Author: Jules Verne Translator: Henrik Wranér With: Edvard August Forsström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

strömmade ut ur ventilerna. Så ljöd ångvisslan,
tåget flåsade och satte sig i rörelse. Snart syntes
endast ångpustarna, som sköto upp genom
snögloppet.

Fix satt orörlig på en bänk i väntsalen — man
skulle kunnat tro, att han sov. Rajans änka hade
däremot ej ro att sitta stilla. Hon vandrade fram
och åter på banvallen och försökte med sina blickar
genomtränga den tjocka dimman. Ibland stannade
hon och lyssnade. Men hon varken hörde eller såg
något, som bar bud från dem hon hade i tankarna,
Fogg och hans tjänare. Stelfrusen stampade hon så
i marken med sina små fötter och satte sig åter i
rörelse, men vandringen förmådde dock ej skingra
hennes oro.

Kvällen kom, men de frivilliga hördes ej av. Var
voro Fogg och de modiga männen från kastellet?
Hade de träffat på indianerna? Hade de gått vilse
i dimman? Irrade de blindvis ute på snötäckt hed?
Hade de blivit slagna av rödskinnen?

Så frågade fru Aoda sig själv. Samma
spörsmål gjorde sig oupphörligt Fix och kaptenen på
kastellet. Men ingen av dem ville visa sin oro för
de andra. Ingen av dem kände sig i stånd att öppna
ett samtal.

Det blev natt. Kölden tilltog, och snöfallet
minskades. En plågsam känsla av ödslighet lade sig över
de väntandes sinnen. Naturen låg som död under
snöns liksvepning.

Ibland skimrade ett rött sken för Aodas trötta
ögon, hennes inbillning vart upphetsad, hon
utmålade för sig alla möjliga olyckshändelser, och hon
led outsägligt. Fix kunde ej få en blund i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 14:00:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vj80dagar/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free