- Project Runeberg -  Jorden runt på 80 dagar. För Sveriges ungdom fritt berättad efter Jules Verne /
207

(1935) [MARC] Author: Jules Verne Translator: Henrik Wranér With: Edvard August Forsström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ögonen, fast han satt orörlig på sin plats timme efter
timme.

I dagningen steg solen upp över synkretsen och
kastade ett matt, rött sken över de vita, vida
ödemarkerna. Snart kunde man se bortåt en halv mil
utåt slätten, men ingenting syntes söderut, dit Fogg
och soldaterna givit sig av.

Klockan slog sju, och kaptenen våndades av
ängslan. Skulle han sända de hemmavarande till de
avtågades undsättning även med fara att förlora hela
sin besättning? Han stod där ännu i valet och
kvalet, då man hörde ljudet av skott. Alla rusade ut
från kastellet. Där syntes en liten trupp i söder!

Den närmade sig alltmer. I spetsen gick Fileas
Fogg, och Passepartout följde i hans spår. I tredje
ledet gingo de ur indianernas våld befriade
passagerarna, och sist kommo soldaterna med den
behjärtade sergeanten främst.

Då tåget stannade, hade indianerna upptäckt
Passepartout och gripit honom, just innan de togo till
flykten. De förde alltså med sig både honom och
de andra passagerarna. På givet tecken av
Passepartout anföllo emellertid dessa samtidigt på första
raststället sina vaktare för att befria sig ur deras
våld. Passepartout hade redan med sina flinka
knytnävar fällt tre rödskinn till marken, då några av de
vilande indianerna väcktes och under högljudda rop
rusade upp. Men strax därpå ljöd ett rop på några
hundra meters avstånd, det var Fogg och de trettio
frivilliga, som i rätta ögonblicket ryckte fram till
undsättning. Blixtsnabbt voro alla indianerna på
benen och på flykt utåt slätten, kvarlämnande sina
fångar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 14:00:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vj80dagar/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free