Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 50. Fogg blir häktad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ord, som skulle innebära ett smickrande bevis på
kaptenens högaktning, utan sporde blott:
— Nu tillhör ju fartyget mig?
— Från köl till masttopp — allt, som är av trä,
förstås.
— Gott! Slopa allt träinnanrede och bränn upp
det! kommenderade fartygets nye ägare.
Den dagen gingo sängarna, ruffarna, däckshytten,
undre däcket och kajutan. Dagen därpå kom turen
till rår, spiror och rundhult. Masterna höggos ned,
klövos och splittrades. Besättningen visade ett
brinnande nit, och Passepartout sågade, högg och klöv
för tio. Alla ombord utom fru Aoda tycktes gripna
av ett vilt förstörelsebegär.
Den tjugonde december gingo väggbeklädnaden
och största delen av däcket. Henrietta såg ej mer
ut som en ångbåt utan som en pråm, men på kvällen
skymtade man en fyr på Irlands kust.
Klockan tio var man dock blott på höjden av
Queenstown, och Fogg hade blott tjugufyra timmar
på sig för att hinna till London. Så mycken tid
skulle åtgå för Henrietta att hinna fram till Liverpool
även med högsta ångtryck. Men snart skulle
bränslet och således även ångan tryta.
— Jag måste verkligen beklaga er otur! sade
kapten Speedy, som mot sin vilja allt mer började
intressera sig för Fogg. Ödet är er ogynnsamt. Ni
kan inte hinna fram.
— Är det Queenstown där borta, där ljusskenet
synes?
— Ja.
— Kan vi ej löpa in där?
— Jo, men ej förr än om tre timmar, då
flodtiden inträder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
