- Project Runeberg -  Jorden runt på 80 dagar. För Sveriges ungdom fritt berättad efter Jules Verne /
230

(1935) [MARC] Author: Jules Verne Translator: Henrik Wranér With: Edvard August Forsström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 51. Fem minuter för sent

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försök att i häktningsögonblicket kasta sig över
detektiven men hindrats av polisen. Fru Aoda förstod
ej meningen med detta handlingssätt av den man,
som så länge färdats i hennes och herr Foggs
sällskap. Passepartout förklarade henne allt. Måhända
greps hon av större harm över att detektiven kunde
misstänka hennes räddare för stöld än över
häktningen och det förlorade vadet, men hon kände sig
ur stånd att göra något och kunde endast fälla tårar.

Fix kände det lugn och den tillfredsställelse, som
alltid är en följd av uppfyllda plikter. Om Fogg
var skyldig eller oskyldig, blev rättens sak att
avgöra. Fix hade gjort sitt.

Med ens slog det Passepartout, att just han var
skuld till denna sista, förfärliga olycka. Varför hade
han ej talat om alltsamman för sin husbonde? Denne
skulle övertygat detektiven, hur han tagit miste
på person, och styrkt sin egen oskuld. Åtminstone
skulle han då ej på egen bekostnad och till sin egen
olycka släpat med sig denne eländige, som visade
sitt tack för alla tjänster genom att häkta den ädlaste
man i världen. Passepartout grät som ett barn. Han
önskade, att han aldrig blivit född eller att han
åtminstone klått upp Fix en gång var dag under hela
färden.

Trots kölden kvarstannade fru Aoda och den
olycklige tjänaren i tullhusets förstuga. De hoppades
att åtminstone än en gång få återse herr Fogg.

Den hedervärde gentlemannen satt under tiden på
en träbänk i förvaringsrummet och syntes till det
yttre fullkomligt oberörd av denna hårda skickelse.
Kanhända kokade det inom honom med denna
återhållna glöd, som hos lugna personer kan bli så
förfärlig, när den äntligen en gång bryter lös.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:56:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vj80dagar/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free