Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199_
än detta, skulle detta ensamt åt honom säkrast
hafva beredt evärdligt minne.
Öfver Apuijejtjs, egentligen såsom författare af
Metamorfosen, torde det omdöme få yttras, att hans
snille väsendtligen uppenbarar sig i en sprittande
qvickhet, en otyglad, nästan lösaktig fantasi; att hans
diktion äger förtjensterna af rask fart och dristiga
ordskapelser, men ofta lider af ojemnhet och brist på
tukt; att hans brokiga taflor gemenligen äro hjerta
och underhållande, om ock nog öfverlastade eller för
groft färglagda. Måhända kunde man skäligen
erinra, att hans många slippriga och anstötliga
framställningar icke tåla vid att läsas af ungdomen. Dock
vådan häraf är ej särdeles betydlig; ty våra dagars
bildade ungdom läser öfverhufvud ganska litet, och
af det antikt-klassiska föga mer än erforderliga
exa-mens-lexor. I alla händelser måste, oaktadt stora
fel mot smaken och större mot sedligheten, Apuleji
Metamorfos förblifva i dubbelt hänseende märkvärdig,
såsom icke blott i grundtonen anslående en omedelbart
öppnad öfvergång till romantiken, och redan
derigenom utgörande ett den äldre litteraturens fenomen,
utan äfven i sjelfva idéen dunkelt afspeglande
men-niskolifvets särskilta stadier, eller först det oroliga
jägtandet efter stormiga nöjen och fantastiska
gyckelspel, — sedan den hårda natur-nödvändigheten att,
likt åsnan, plikta för dumheter och tryckas af
bördor, — ändtligen den vaknade besinningen, åtrån
efter en högre rening och tryggad själsfrid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
